En \u00f6kad anv\u00e4ndning av mobila trygghetslarm med gps-funktion bidrar till st\u00f6rre trygghet f\u00f6r \u00e4ldre och deras anh\u00f6riga. Samtidigt som s\u00f6kinsatser efter f\u00f6rsvunna personer kan effektiviseras. Som l\u00e4get ser ut idag n\u00e5r dock inte dessa hj\u00e4lpmedel sin fulla potential. Bristen p\u00e5 information och kunskap kring mobila trygghetslarm har medverkat till att de inte anv\u00e4nds i tillr\u00e4ckligt stor utstr\u00e4ckning.<\/strong><\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r allt f\u00f6r ofta som det inkommer rapporter om att nya s\u00f6kp\u00e5drag efter en saknad person har inletts. Inte s\u00e4llan handlar det om en \u00e4ldre person och orsakerna f\u00f6r f\u00f6rsvinnandet varierar. Det kan vara allt fr\u00e5n att personen i fr\u00e5ga tagit en promenad och helt pl\u00f6tsligt inte minns v\u00e4gen hem, till att det intr\u00e4ffat en olycka d\u00e4r den \u00e4ldre ramlat och inte tar sig upp.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6rra \u00e5ret gjorde polisen 25 686 h\u00e4ndelserapporter g\u00e4llande f\u00f6rsvunna personer. Hela 24 % av dessa h\u00e4ndelserapporter g\u00e4llde personer med demensdiagnos. Det motsvarar totalt 6165 personer, dvs. 17 livs\u00f6den som dagligen anm\u00e4ls f\u00f6rsvunna. Studier visar dessutom att det sker en avsev\u00e4rd underrapportering av saknade personer med demensdiagnos. I m\u00e5nga fall letar n\u00e4rst\u00e5ende eller hemtj\u00e4nsten r\u00e4tt p\u00e5 personen p\u00e5 egen hand, och g\u00f6r d\u00e4rmed inte en polisanm\u00e4lan.<\/p>\n\n\n\n Ofta brukar demens beskrivas som \u201dde anh\u00f6rigas sjukdom\u201d. Att en n\u00e4rst\u00e5ende insjuknar inneb\u00e4r stora psykiska p\u00e5frestningar. M\u00e5nga oroar sig \u00f6ver hur deras n\u00e4rst\u00e5ende m\u00e5r och har det. I vissa fall \u00e4r den oron p\u00e5taglig under dygnets alla timmar. Med hj\u00e4lp av v\u00e4lf\u00e4rdsteknik som exempelvis mobila trygghetslarm och gps-klockor kan den oron lindras. Flera studier visar hur dessa hj\u00e4lpmedel har bidragit till en k\u00e4nsla av \u00f6kad trygghet och lugn bland s\u00e5v\u00e4l anv\u00e4ndare som n\u00e4rst\u00e5ende.<\/p>\n\n\n\n Det inneb\u00e4r alltid ett stort obehag f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l den drabbade som f\u00f6r n\u00e4rst\u00e5ende n\u00e4r n\u00e5gon saknas. Inte minst tar det upp stora samh\u00e4llsresurser att koppla in polisen. T\u00e4nk om det fanns ett s\u00e4tt att lindra oron, samtidigt som s\u00f6kinsatserna effektiviseras?<\/p>\n\n\n\n Hasse Lagervall \u00e4r en av f\u00f6rgrundsgestalterna inom den ideella organisationen Missing People. Enligt honom skulle s\u00f6kinsatserna kunna f\u00f6renklas med hj\u00e4lp av fler digitala l\u00f6sningar, s\u00e5som mobila trygghetslarm med gps\u00adfunktion. Befinner sig en anv\u00e4ndare i en n\u00f6dsituation d\u00e4r denne beh\u00f6ver hj\u00e4lp kan han eller hon enkelt utl\u00f6sa ett larm. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kan personer med demens eller andra som saknas \u00e5terfinnas snabbare.<\/p>\n\n\n\n Idag finns som bekant inget botemedel mot demens, men det finns \u00e4nd\u00e5 mycket vi kan g\u00f6ra f\u00f6r att f\u00f6renkla tillvaron f\u00f6r alla som diagnostiseras, och f\u00f6r deras n\u00e4rst\u00e5ende. Forskningen om demenssjukdomar g\u00e5r tydligt fram\u00e5t. Idag vet vi mycket mer om sjukdomen \u00e4n vad vi gjorde f\u00f6r bara n\u00e5gra \u00e5r sedan. Tillsammans med nya innovationer inom v\u00e4lf\u00e4rdsteknik kan livet d\u00e4rmed underl\u00e4ttas f\u00f6r de som drabbas samt deras anh\u00f6riga. Mobila trygghetslarm och gps-klockor \u00e4r onekligen en outnyttjad resurs som bidrar till mer frihet f\u00f6r \u00e4ldre under trygga former. Det \u00e4r en fantastisk tillg\u00e5ng som b\u00f6r pryda \u00e4nnu fler handleder.<\/p>\n\n\n\n