Idag lever cirka 150.000 m\u00e4nniskor med en demensdiagnos i Sverige. Demens p\u00e5verkar inte bara minne och omd\u00f6me utan inneb\u00e4r ocks\u00e5 en psykisk och fysisk p\u00e5frestning f\u00f6r anh\u00f6riga. F\u00f6r de som befinner sig i de senare stadierna av demens kan desorientering leda till allvarliga n\u00f6dsituationer, som att g\u00e5 p\u00e5 promenad och inte hitta hem igen.<\/strong><\/strong><\/p>\n\n\n\n Konsekvenserna av att g\u00e5 vilse kan bli allvarliga. Bara under 2020 uppr\u00e4ttade svensk polis 25.686 anm\u00e4lningar om f\u00f6rsvunna personer, varav n\u00e4stan var fj\u00e4rde g\u00e4llde en person med demensdiagnos. Minst 300 av dessa kr\u00e4vde fullskaliga r\u00e4ddningsinsatser. Varje incident inneb\u00e4r stor oro och os\u00e4kerhet f\u00f6r n\u00e4ra och k\u00e4ra, men framf\u00f6r allt en potentiell fara f\u00f6r liv f\u00f6r personen som \u00e4r f\u00f6rsvunnen.<\/p>\n\n\n\n Mobila trygghetslarm bidrar till att f\u00f6rb\u00e4ttra s\u00e4kerheten och livskvaliteten hos \u00e4ldre personer. Produkter s\u00e5 som v\u00e5rt mobila trygghetslarm Abby<\/a> och GPS-klockan Amy<\/a> kombinerar teknik och v\u00e5rd f\u00f6r att st\u00f6tta ett sj\u00e4lvst\u00e4ndigt liv s\u00e5 l\u00e4nge det \u00e4r m\u00f6jligt. Abby kan enkelt b\u00e4ras runt halsen eller i en ficka, medan Amy \u00e4r utformad som ett armbandsur. B\u00e5da larmen kan detektera pl\u00f6tsliga fall, har avancerad GPS-sp\u00e5rning och m\u00f6jlighet att st\u00e4lla in s\u00e4kra zoner (s.k. geofences), samt platsbaserade varningar och tv\u00e5v\u00e4gs r\u00f6stkommunikation.<\/p>\n\n\n\n N\u00e4r larmen aktiveras, antingen manuellt genom knapptryckning eller automatiskt vid exempelvis ett fall eller geofence-larm, skickas ett meddelande direkt till v\u00e5rdgivare eller en larmcentral – vilket g\u00f6r att alla kan k\u00e4nna sig trygga och s\u00e4kra p\u00e5 att hj\u00e4lp alltid finns n\u00e4ra till hands.<\/p>\n\n\n\n Arne Andersson, som lever med Alzheimers sjukdom, blev en g\u00e5ng desorienterad n\u00e4r han var ute p\u00e5 stan och kunde inte hitta hem – en upplevelse som gjorde honom ovillig att g\u00e5 ut igen. Men med hj\u00e4lp av ett GPS-larm kunde Arne \u00e5terf\u00e5 sin frihet. Att s\u00e4tta p\u00e5 sig enheten blev en del av hans morgonrutin, och hans familj kunde f\u00f6lja hans r\u00f6relser via den anslutna appen i-care\u00ae plus<\/a>.<\/p>\n\n\n\n ”Det ger mig en s\u00e5dan trygghet”, s\u00e4ger Arne. ”Tack vare den kan jag g\u00e5 ut p\u00e5 egen hand igen.” Hans fru och dotter inst\u00e4mde – de kunde se var han befann sig, prata med honom om det beh\u00f6vdes och ingripa om n\u00e5got verkade ovanligt.<\/p>\n\n\n\n Missing People Sverige<\/a> har noterat en kraftig \u00f6kning av s\u00f6kinsatser efter f\u00f6rsvunna personer. Bara under 2020 genomf\u00f6rdes 454 s\u00f6kinsatser, vilket \u00e4r en \u00f6kning med 58 % j\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5r. M\u00e5nga av dessa fall r\u00f6r personer med demensdiagnos.<\/p>\n\n\n\n Trots det v\u00e4xande behovet \u00e4r det inte tillr\u00e4ckligt m\u00e5nga kommuner som erbjuder tillg\u00e5ng till mobila trygghetslarm. \u00c4ven om cirka 60 % av kommunerna nu anv\u00e4nder dem i \u00e4ldreomsorgen \u00e4r kunskapen bland personal och n\u00e4ra och k\u00e4ra fortfarande begr\u00e4nsad. Studier visar att personer med demens, och \u00e4ven de som sk\u00f6ter deras omsorg, ofta inte introduceras till hj\u00e4lpmedel f\u00f6rr\u00e4n i ett senare skede av sjukdomen, d\u00e5 de kanske inte l\u00e4ngre \u00e4r lika mycket till hj\u00e4lp.<\/p>\n\n\n\n Antonios Tsertsidis, forskare vid \u00d6rebro universitet, anser att personer med demensdiagnos b\u00f6r involveras tidigare i beslutsprocessen. Han f\u00f6resl\u00e5r att man introducerar hj\u00e4lpmedel som GPS-larm redan vid de f\u00f6rsta tecknen p\u00e5 kognitiv f\u00f6r\u00e4ndring. Tidig exponering \u00f6kar sannolikheten att larmen anv\u00e4nds \u00e4ven n\u00e4r anv\u00e4ndaren f\u00e5r sv\u00e5rare med minnet, och s\u00e4kerst\u00e4ller att hen k\u00e4nner sig tryggare med tekniken.<\/p>\n\n\n\n Tsertsidis forskning pekar ocks\u00e5 p\u00e5 behovet av b\u00e4ttre personalutbildning och tydligare kommunikation om vad de mobila trygghetslarmen kan erbjuda. Med ett tidigare och mer personligt anpassat st\u00f6d skulle m\u00e5nga fler kunna dra nytta av hj\u00e4lpmedel som fr\u00e4mjar s\u00e4kerhet utan att \u00e4ventyra sj\u00e4lvst\u00e4ndigheten.<\/p>\n\n\n\n Demens kallas ofta en ”anh\u00f6rigsjukdom” p\u00e5 grund av den djupa k\u00e4nslom\u00e4ssiga p\u00e5frestning den inneb\u00e4r f\u00f6r n\u00e4ra och k\u00e4ra. Mobila trygghetslarm och GPS-larm kan underl\u00e4tta den b\u00f6rdan. Genom att hj\u00e4lpa m\u00e4nniskor att f\u00f6rbli aktiva och trygga bidrar larmen till ett v\u00e4rdigare och mer sj\u00e4lvst\u00e4ndigt \u00e5ldrande.<\/p>\n\n\n\n Tillsammans kan vi anv\u00e4nda v\u00e4lf\u00e4rdsteknik f\u00f6r att skapa en framtid d\u00e4r \u00e4ldre m\u00e4nniskor lever ett s\u00e4krare och friare liv med hj\u00e4lp och st\u00f6d av de som bryr sig mest – de anh\u00f6riga!<\/p>\n\n\n\n Uppt\u00e4ck mer<\/strong><\/p>\n\n\n\nTeknik som \u00e5terst\u00e4ller sj\u00e4lvf\u00f6rtroendet<\/h2>\n\n\n\n
Verklig inverkan p\u00e5 det dagliga livet<\/h2>\n\n\n\n
Alarmerande siffror och en uppmaning till medvetenhet<\/h2>\n\n\n\n
G\u00f6r tekniken mer tillg\u00e4nglig<\/h2>\n\n\n\n
Tillsammans g\u00e5r vi fram\u00e5t<\/h2>\n\n\n\n
\n