Äldre man med demens på en höstpromenad ensam

Ett aktivt åldrande för personer med demens

Att upprätthålla ett aktivt och meningsfullt liv är viktigt för alla – särskilt för personer som lever med en demenssjukdom. Att vara aktiv hjälper inte bara till att upprätthålla fysiska och kognitiva förmågor utan främjar också känslomässigt och socialt välbefinnande, vilket förbättrar livskvaliteten.

SCI Insight är en plattform som tillgängliggör komplexa, vetenskapliga ämnen för allmänheten. Deras artiklar och fallstudier sträcker sig över flera ämnen – från grundläggande forskning till komplexa och banbrytande upptäckter – allt för att främja större förståelse och engagemang för vetenskap.

Som en del av SCI:s vision att driva autentiska samtal om bland annat livskvalitet för äldre, publicerar de regelbundet insikter om organisationer som också är lika engagerade i en framtid där äldre förblir friska och lyckliga.

I den här artikeln undersöks hur ett aktivt åldrande kan stötta personer som lever med en demenssjukdom, med fokus på hur GPS-larm kan ge dem möjlighet att upprätthålla en aktiv livsstil, förbättra livskvaliteten och eventuellt bromsa sjukdomsutvecklingen.

SCI har intervjuat Kristina Silverarfve, enhetschef i Nyköpings kommun, och Åsa Trolle, enhetschef i Östersunds kommun, för att få ta del av deras erfarenheter om hur effektiva GPS-larm är inom demensvården.

Fördelarna med ett aktivt liv

Många studier visar på de fysiska och psykosociala fördelarna med utomhusaktiviteter för personer som lever med demenssjukdom. Aktiviteter som promenader, trädgårdsarbete, simning och vandring ger betydande hälsofördelar och rekommenderas starkt av Världshälsoorganisationen (WHO). Faktum är att WHO föreslår att vuxna ägnar sig åt minst 150 minuters måttlig fysisk aktivitet varje vecka för att minska risken för kognitiv försämring.

Att tillbringa tid utomhus har visat sig förbättra sömnen, aptiten, minnet och minska rastlösheten hos personer med demensdiagnos. I en brittisk studie (Whear et al., 2014) kom man fram till att demenssjuka uppvisade betydligt mindre agitation om de tillbringade 30 minuter dagligen utomhus. På samma sätt visade en amerikansk studie på förbättrad sömn och minskade beteendemässiga utmaningar bland boende på vårdhem som exponerades för naturligt dagsljus (Calkins et al., 2008).

Ökad aktivitet med GPS-larm

Anhöriga till personer med demensdiagnos oroar sig ofta för den drabbade, särskilt när de vistas utomhus då de kan blir förvirrade och inte hittar hem igen. Deras oro bör dock inte begränsa deras anhörigas frihet eller förmåga att förbli aktiv. GPS-larm spelar en avgörande roll för att öka tryggheten hos den med demens samt möjliggör ett självständig liv längre, samtidigt som det ger nära och kära sinnesfrid.

Med ett GPS-larm kan anhöriga och vårdpersonal bland annat prata direkt med användaren genom högtalartelefon, se var hen befinner sig samt möjliggör att användaren kan larma direkt om hen känner sig orolig eller behöver hjälp. Larmen ger demenspatienter värdighet och självständighet oavsett förutsättning, samtidigt som de garanterar säkerheten.

För att läsa mer om GPS-larm, besök vår sida om Trygghetslarm.

Insikter från svenska kommuner

I Nyköpings kommun har för närvarande 30 personer tillgång till ett GPS-larm. Kristina Silverarfve berättade mer om vikten sådan välfärdsteknik har för kommunens vård och omsorg:

”Idag har vi tyvärr inte tillräckligt med personal inom vårdsektorn, samtidigt som omsorgstagarna har allt högre krav och önskemål. Jag tror att flexibel välfärdsteknik kommer att vara en viktig del av att tillgodose individers behov och livsstil, oavsett vilken diagnos de har. Det är viktigt att uppmuntra omsorgstagarna till att hålla sig aktiva så länge som möjligt. Ju längre de kan förbli aktiva och självständiga, desto senare kommer de att behöva vård eller stöd från hemtjänsten eller annan vårdpersonal.”

Sverige är världsledande inom äldre- och demensvård, där individanpassad vård utgör en central del av den nationella strategin. Silverarfve underströk Sveriges åtagande att respektera individens självbestämmande:

”[Personer] som lever med demens måste själv bestämma om hen vill ha någon form av trygghetslarm eller vårdtjänst. Sverige är unikt på så sätt att vi värnar om den personliga integriteten i hög grad. Även om nära och kära ser ett värde i att omsorgstagaren ska ha ett trygghetslarm kan vi inte göra något om det inte finns en fullmakt.”

I Östersund är det omkring 450 invånare som använder GPS-larm, varav 35-40 personer som har en demensdiagnos. Åsa Trolle berättade att kommunen erbjuder GPS-larm proaktivt till de omsorgstagare som efterfrågar dem, oavsett demensdiagnos eller inte. Trolle fortsatte med att säga hur viktigt det är att introducera larmen tidigt:

”Invånarna [i Östersund] får själva avgöra om det passar dem, men det uppmuntras för att de ska kunna hålla sig så aktiva som möjligt. Det är viktigt att [GPS-larmen] tillhandahålls så tidigt som möjligt vid en demensdiagnos, så att omsorgstagaren får tid att vänja sig vid dem innan det blir för svårt. Det ger dem frihet och självständighet – alla ska ha möjlighet att leva sina liv som de själva vill, oavsett diagnos.”

Förbättrad livskvalitet, minskad kostnad och ökad sinnesfrid

Genom att tillhandahålla GPS-larm till personer med demensdiagnos kan kommunerna uppmunta sina invånare att leva ett mer aktivt och hälsosammare liv. Aktivitet kan bromsa sjukdomsförloppet, förbättra den allmänna hälsan och minska de långsiktiga vårdkostnaderna.

De ekonomiska fördelarna är tydliga: kostnaden för ett GPS-larm är betydligt lägre jämfört med de kostnader som uppstår vid sök- och räddningsinsatser om en omsorgstagare till exempel inte kommer hem efter en promenad. Trolle förklarade:

”Om någon [utan GPS-larm] försvinner blir räddningstjänsten inblandad, vilket omedelbart ökar kostnaderna avsevärt.”

Framför allt har GPS-larm enorma känslomässiga fördelar, eftersom de ger både nära och kära och omsorgstagare sinnesro. Trolle berättade om ett par som med hjälp av ett GPS-larm kunde åka på semester till Spanien. De fick hjälp av Careiums larmcentral att justera GPS-larmets koordinater så att de matchade deras hotell och kunde därför njuta av vistelsen utan att behöva oroa sig för makens säkerhet. Hustrun beskrev det som deras ”bästa semester någonsin”.

Sammanfattninsvis hjälper GPS-larm människor att återfå självförtroendet, friheten och förmågan att njuta av livet fullt ut.

Senast uppdaterad: 2 juli 2025

Vill du veta mer?

Vår GPS-klocka Amy kombinerar modern teknik med vardagligt användande.
i-care® plus appen hjälper dig som anhörig att bli mer delaktig i din närståendes vård.
Varför du som vårdgivare ska välja oss som trygghetspartner i din kommun.