International
Sweden
Digitala trygghetslarm: när välfärdstekniken blir digital
Hur digitala trygghetslarm bidrar till ett tryggare och mer självständigt liv för äldre.
För första gången i människans historia finns det fler personer över 65 år, än vad det finns barn under fem. Demografiska förändringar skapar nya utmaningar, men öppnar också upp för nya möjligheter. Ett exempel på detta är ”healthy aging”-industrin. Hälsosamt åldrande är definierat av WHO som ”processen för att utveckla och upprätthålla den funktionella förmågan som möjliggör välbefinnande bland äldre”.
Hälsosamt åldrande inkluderar bland annat personens förmåga att ”möta deras grundläggande behov och att förbli rörlig”. Det har flera fysiska förmåner så som bibehållen hälsosam kroppsvikt, muskel- och benmassa samt skydd mot kroniska sjukdomar. Ett hälsosamt åldrande tillåter även personen att förbli självständig, social och generellt gladare och mer avkopplad; vilket sammantaget bidrar till en bättre kognitiv hälsa. Det är de produkter och tjänster som stödjer personer att fortsätta med en aktiv livsstil, oavsett ålder, som utgör ”healthy aging”-industrin. Ett exempel på detta är trygghetslarm som bidrar till ett säkrare och mer självständigt liv för många äldre.
Hur fungerar trygghetslarm?
Trygghetslarm blev först introducerat på 1970-talet och är designade för att upptäcka och skicka larm vid hotande situationer. De kan användas på flera olika sätt, allt från säkerhetskameror till falldetektorer och trygghetsklockor.
Ett trygghetssystem inomhus, oavsett hus eller lägenhet, består av en basenhet eller en telefon, som är kopplade till det analoga eller digitala nätverket. En larmknapp, som oftas bärs runt halsen eller runt handleden, är kopplat till telefonen eller basenheten. När användaren trycker på larmet, så skickas det till larmcentralen, hemtjänst eller till en anhörig. Basenheten har högtalarfunktion som gör det möjligt för personen som larmade att prata med den som tar emot anropet.
För att larmsystem ska fungera krävs det att alla inblandade arbetar unisont. Om en del inte fungerar, fallerar hela systemet. Som exempel kan man ta en person som ramlat. Om den som ska ta emot larmet, det vill säga primär vårdgivare, inte finns tillgänglig så finns risk att kritiska åtgärder inte vidtas i tid.
Varför är digitala system bättre?
Careium har aktivt arbetat med de svenska kommunerna för att se om de har gynnats av de förändringar som skett de senaste åren med digitala system. Responsen har varit possitivt. Några av de fördelar som nämnts är kontinuerlig övervakning, direkta uppdateringar och låga kostnader. Digitala system gör att seniorer bibehåller sin självständighet samtidigt som de kan bo kvar hemma så länge som möjligt.
Den trygghetskänsla som digitala system ger är speciellt viktig för att personer ska våga fortsätta med regelbunden fysisk aktivitet. Samtidigt bidrar de till att anhöriga får sinnesro. Vårdkostnaden minskar när personer kan bo hemma längre och för personer med diagnostiserad demens så bidrar fysisk aktivitet utomhus, så som trädgårdsarbete, till att hjärnan får fortsätta stimuleras samt att de då också bättre hanterar symptomerna.
Ladda ner här:
Digital telecare: when healthy ageing upgrades from analogue (eng)
Fler White papers
